Idag på morgonen kl 10.00 konstaterade vi att vi hade gott om tid fram till 12.00 då vi skulle bege oss mot sjukhuset för att fotografera oss. yeah right...jag skulle duscha, Johan skulle duscha, bägge barnen skulle klä på sig och bytas på, två separata väskor skulle packas inför att jag skulle till stan med Malva och Johan till Leos lekland med Pontus. Inte så farligt mycket tycker ni. Tyckte inte jag heller men tji fick jag. Malva bajsar gång på gång så det är av och på med kläder, det ska ammas massor i vanlig ordning. Johan kommer på den briljanta idén att en clementin till Ponta är bra, då får han energi... mmm, och fläckar på tröjan han skulle fotas i...Jag är missnöjd med kläder och smink och amningshormonerna säger åt mig att jag ser hemsk ut, Johan försöker att säga "älskling du är jättefin" Jag svarar "jag ser väl för f*n att jag ser ut som skit!" Till slut är vi utanför dörren efter att Malva gallskrikit i fem minuter för hon är genomvarm då nån smartskalle klädde henne före sig själv. (jag) Pontus slänger sig på gräset och får snygga fläckar på hela byxorna...Jag springer in efter ombyten. Som tur var hade jag en plan B i outfit för honom...Jag sätter in Malva i bilen. Kommer på att jag glömt ena skötväskan, springer och hämtar den. Johan letar efter nycklar att låsa dörren med. På väg tillbaka hör jag hur Malva skriker. Ser att Pontus klättrar på henne för att komma över till förarsätet som han älskar att sitta i... lyfter ut honom och kollar att lillan är okej... han kastar nappen i en vattenpöl och skriker...till slut är vi på väg...det tog ett ta men sen ska ni veta att vi garvade åt alltihopa även om det inte var ett dugg kul då i stundens hetta! Hur bilden blev vågar jag knappt tänka på, men ni som läser detta och sedan ser bilden i tidningen lär ju se på våra ansiktsuttryck vad vi precis gått igenom... haha. Fint att se att man faktiskt klarar sig igenom sånt här kaos. Dessutom lär man sig massor varje gång dom här kaotiska situationerna uppstår. Resten av dagen har varit toppen på alla vis. Stan med Sanna & Leia var skitnice. V fikade gott och jag köpte jättefina kläder till barnen för pengarna vi fick av min fina Morfar. Har rekat massa julklapps med som ska inhandlas. Mys. Kvällen har bestått av idol, god mat, gottis och soffmys. Nu försöker jag skjuta på sista amningen så långt det går och hoppas på en sjysst natt! So Long folks!
Malva sussar sött i sin vagn.
Fina vännen Sanna och hennes lilla Leia.
Dom här affischerna sitter över hela stan, jag är stolt över min älskling <3
Tar mig friheten att citera en av hans låtar, älskar såklart texten ;)
Det är du som är skönheten, det är du som va så stark
Det va du som stod kvar när alla andra försvann
Som ett leende på din mun, en strimma ljus genom ditt hår
Så finns du kvar hos mig medan tiden bara går och går
3 kommentarer:
"jag ser väl för f*n att jag ser ut som skit!" Hahaha, låter precis som mig. Och de där timmarna skulle lika gärna kunna vara hämtade ur familjen Karlssons liv :D Som du skriver, det är inte så himla roligt i stundens hetta, men man skrattar gott åt knasigheterna efteråt.
Vilken fin text av Johan! Skriven till dig?
hehehe, ja herrejävlar...men att garva i efterhand är skönt man kan i alla fall. idag har varit lite kaos med. har tillochmed ringt 112...Pontus fick tag i en flaska ta bort...men det är lugnt. Han har fått dricka ren grädde för att neutralisera det han ev. fick i sig...
Ja, den texten kan jag faktiskt skryta med att den är till mig. :) Annars skriver han oftast väldigt fiktivt. Men det dyker upp en person då och då i texterna som stämmer rätt bra in på mig ;)
Men ni blev ju jättefina på bilden och ser helt kolugna ut tycker jag!Vad härligt att ha en man som kan uttrycka sina känslor så vackert!
Skicka en kommentar