Pontus briljerar

"mamma, man blir alldeles jättetrött när man tittar ut..."
Ja, Pontus, verkligen.

Våren? Vart är du?

Sliter mitt hår

Första salstentan stundar. Missade sista anmälningsdag. Ringde och ordkrigade. Är nu anmäld. Fast att de egentligen inte kunde göra något. Märkligt hur ord kan utföra magi. Andas ut lite igen men börjar hyperventilera på nytt efter tre kapitel i "barn i början, språkutveckling i förskolan" Det är så mycket, så invecklat och så...mycket. Hur ska detta gå säger jag och får 18 rynkor i pannan, minst.

För övrigt så tror jag att jag har en begynnande 30-årskris...Jag gråter och försöker förklara saker för Johan som jag inte ens själv kan förstå. Saker som att jag inte lever fullt ut och att jag både har en usel och fantastisk självkänsla. Att förstå sitt eget komplexa jag är fan lika enkelt som barns språkutveckling... något som borde vara så supernaturligt men som efter genomgående och djuplodande analyser bara blir...obegripligt, svårt och...mycket.

Suck....

Inspiration

Jag är förkyld och bitter. Jag är trött och grinig. Jag behöver vår. Jag behöver sluta gnälla.
Jag ska göra en sänggavel av en gammal spegeldörr som står hemma hos mina föräldrar. Tack Madde för inspirationen! Förstår du principen nu mamma? Hihi.

Inspirationsbilder nedan, ej vårt sovrum. Jag har bara inrett sinnligt än så länge.