Bättringsvägar

Efter x antal timmar på vårdcentral och sjukhus i Torsdags så fick vi reda på att Pontus förmodligen har en spricka någonstans i höften. Smärtan sitter dock mest i knäet, men det var tydligen vanligt. Inget är brutet och det var huvudsaken. Idag har han börjat gå lite på benet igen. Det går ganska bra men han haltar lite. I natt hade han riktigt ont. Tror det kan vara att vi har rätt kallt i vårt sovrum och att han ligger och blir stel och därför får mer ont. Men ipren hjälper som tur är.

Ikväll har vi ätit påskmiddag hos Svärföräldrarna och även träffat lilla Selma för första gången.
Det var en av dom sötaste små bebisar jag sett och vilken liten kämpe hon är, lilla snuttan!

Peter & Maria, ni är fullkomligt enastående. Jag är så imponerad över hur ni kämpar på.
Massor av styrkekramar till er!

Ikväll är jag så grubblig och gråtmild. Har det lite tufft med mig själv just nu. Så mycket inre stress, oro och grubblerier...Hoppas att det ska passera snarast. Det har varit så jäkla mycket sjukt hemma och energin har liksom bara blåst bort. Jag sover pissdåligt och bara överanalyserar och grubblar över precis allting. Kan blir så hård och dum mot mig själv i tanken så det är skrämmande...Livet är verkligen en jävla bergochdalbana ibland...!