Varför bloggar du om inte för uppmärksamhet och bekräftelse? Undrade en nära vän häromdagen när vi diskuterade just detta. Mitt svar är, för att jag älskar att skriva. För att jag sammanfattar mitt ofta något kaotiska inre genom att få saker på print. Men mest bara för det är kul. Men visst, de är inte fel med bekräftelse, det behöver alla. Klart man vill bli sedd!
Eller? Vad tycker ni?
Tog så otroligt fina bilder på Pontus igår. Synd att den förbenade "tuttemajon" som han säger, måste vara med hela tiden bara. Underbart eftermiddagsljus som slank in genom altandörren, en otroligt vacker tvååring och ett lakan blev en riktigt nice kombination på bild!
4 kommentarer:
precis som du skriver jag för att få ut lite av "energin" som jag samlar på mig...som ja inte alltid är bra att gå runt med...det blir lite för mycket i tankarna liksom. Tänker på dig massor och måste säga att du är en supermorsa, beundrar alla som har två el fler barn...du är enastående och jag hoppas att du vet det. OCH det är okej o gnälla lite också det måste man, livet är inte rosa och underbart hela tiden! Härligt att läsa din blogg och tycker du bjuder precis på det man kan bjuda på livets berg och dalbana!
Tack
Jag har innan varit väldigt personlig när jag bloggat, för att få ut all min ångest och alla jobbiga tankar jag burit på. Men jag upptäckte att det inte var uppskattat av en del som tyckte att jag desperat försökte få uppmärksamhet, och en del utnyttjade min smärta för att få mig att må ännu sämre. Jag slutade helt enkelt outa mitt inre.
Jag har många gånger funderat på att göra ytterligare en blogg, en helt anonym. Bara för att kunna skrika ut någonstans.. Än så länge är det bara en fundering.
Nu skriver jag fortfarande personligt, fast ändå vardagliga saker. De få gånger jag blir känslomässig är de gånger jag måste få skriva i ren frustration. Skit samma hur många som läser, vilka som läser. Så länge man kan stå för varje ord man skriver.
Jag skulle aldrig kunna berätta vad som helst och outa vissa saker om mina barn. Det finns saker som de kanske inte vill ska följa med dom i uppväxten. Det känner jag är en balansgång, hur mycket kan man skriva om dom utan att det blir för känsligt och personligt!?
Vilka fina bilder för det första:)
Jag har varit rätt personlig i min blogg, la ju ut min intima förlossningsberättelse och halvnakna bilder när jag var gravid. Dock kan jag känna att det är fina bilder och att få läsa någon annans förlossningberättelse är för mig jätte intressant och jag är så glad att många vågar dela med sig!
Jag har även outat mig själv de dagar jag inte mått bra, har kanske inte delgivit all infomation men hymmlar inte med att jag mår dåligt ibland och att livet absolut inte är en dans på rosor.
Jag håller dock familjen rätt anonym, outar helst inte om jag och Andreas tjaffsar lr vissa saker om barnen just pga att en del saker kan man hålla för sig själv. Det är som du säger en svår balansgång men jag känner rätt lätt vad jag kan skriva och inte ska skriva om.
Jag gillar att läsa din blogg just DÄRFÖR att du är lite personlig och när jag läser känner jag igen mig så mkt. Jag behöver det i vardagen, särskilt när det är jobbigt. Det är skönt att evta att man inte är ensam om att ha det som man har det, på gott och ont!
Massa kramar och keep on rocking;)
Jeanatte - Supermorsa? Jag? näe. hihi. Verkligen inte. Men jag försöker att vara en så bra mamma jag kan. Good enough liksom.
Jag gnäller rätt ofta faktiskt hehe.
Men som du säger, man måste väl få det. Småbarnsåren är minst sagt tuffa! Tack för snälla ord!
Linda K - Ja, en sån blogg kanske inte är så dum idé haha. Fast jag brukar vräka ur mig mina inre demoner med vanlig papper och penna. Sen slänger jag det lite aggressivt i papperskorgen när jag spytt klart;)
Mycket kommer ut via bandet också.
Men just nu så kommer för lite ut och min gamla "Gadd" gör sig påmind...(tror du förstår vad jag menar trots stavfel) hehe.
Linda Å - Tusen tack för alla fina ord! Du verkar vara rätt lik mig i ditt tänk. Jag la ju också ut förlossningsberättelserna. Nej, tjafs hemma är ingen man lägger upp i bloggen. man har ju inga "skyldigheter" att göra bloggen dynamisk haha. Men visst, man kan ju hinta om sina kassa dagar utan att skriva exakt vad det gäller...
Skicka en kommentar