Jag

Jag har ett inre mörker som kan vara fullständigt förtärande ibland. Jag tappar fotfästet ibland. Jag säger mer än jag borde ibland, jag säger för lite ibland, jag är full av mostägelser och osäkerhet samtidigt som jag är stabil som satan i vissa avseenden. Jag vill tro att jag är god. Jag vill tro att jag är ärlig och uppriktig. Jag hoppas att det är vad jag är, på riktigt, att det inte bara är någon slags utopi. Fan vad ont det kan göra när man blir dömd och missförstådd...men nej, jag tänker hålla huvudet högt och se allt det vackra i mitt liv. Jag är den jag är, den jag blir, den jag vill, den jag eftersträvar att vara och jag tror det är mer än nog.