Jag är bra ;)

Usch, idag är en avslagen dag. Energin står på noll. Igår hade jag en helvetes dag med den grymmaste smärta jag känt i hela mitt liv! Jag spenderade hela dagen på akuten & Itva med njustensanfallet from hell. Att föda barn är en baggis i jämförelse med den smärtan! Men det känns ungefär likadant som strax innan man får lov att krysta när man är fullt vidgad. Som om ryggen ska brytas på mitten typ...Fy fan vad skönt det var när dom två monstersprutorna med morfin började värka! Övervägde att ligga kvar över natten men åkte hem då två barn faktiskt åstadkommer mindre liv i luckan än vad min finska salsgranne gjorde. Har inte speciellt ont nu, men har fått med mig starka piller hem... just in case. Nu ska jag bara se till att kissa ut stenen, inte säkert man märker sa dom. Hoppas på att känna det samt att lyckas fånga upp den, då ska jag spara den, titta på den ibland och vara stolt. Stolt över att jag är en jävel på att klara mig igenom shit like this. Annars kämpar jag som aldrig förr med min neurotiska läggning, haha. Doing good! Ska nog snart ha fått ut min dumma gadd ;) Känner mig sjukt laddad och positiv till att jag kommer få ordning på mitt inre kaos som jag ständigt släpar runt på. Tog ett beslut idag om att inte ta en av vägarna väg vid ett vägval jag ställts inför. Jag valde en svårare väg som jag tror kommer ge ett bättre resultat på sikt.
So Long!