Måndag.

Måndag. Men jag är ändå till freds (brukar verkligen inte ha mycket till övers för måndagar då jag ofta har så ljuvliga helger) jag har självstudiedag och har bestämt mig för att hämta barnen tidigt och Pontus ska få ha med sig kompis hem från skolan. Vädret är ljummet och solen skymtar fram då och då. Höstmys. Ikväll ska jag träna. Inte gjort det på ett par veckor då jag varit så förkyld.
Imorgon blir det andra bullar dock, med tentaskrivning. Men det är imorgon det.

Malva häromdagen. Sötskrutt. 

Kolla in en riktig sjysst låt/video med de främsta sångerskorna inom Heavy Metal i min mening!

http://www.youtube.com/watch?v=Dy6MpsDPKts

Inspiration

Har haft en fredagsmorgon allena med tid för eftertanke och reflektion. Johan lämnade barnen på förskoleklass och förskola idag och jag har studiegruppsträff kl 10 först. Igår hade vi en heldag på campus med alla som läser kursen "Reggio Emilia Inspiration i förskolan" Så oerhört inspirerande. Workshops på bland annat Måsskit (en plats på återbruket där förskollärare och lärare får hämta material för skapande) och på campus med lera (sååå kuuuul).

Vi fick även göra ett studiebesök på förskolan trollet som är en förskola som fick mig att bara gå och gapa. Vilken miljö! Tänk att få vara barn där!!! men reflektionerna stannar i mitt huvud 24/7 och ger en lätt huvudvärk kan jag säga...har börjat se förskolläraryrket mer som ett kall än ett yrke tror jag...på gott och ont kanske.

Nu måste jag hoppa ur pyjamasen och piffa till mig. Mot nya reflektioner och kanelbullar! Ja, det är ju kanelbullens dag idag! Ej att förringa! Peace!!

ocool blåsa

Morgon. Solen lyser. Pontus klöks av penicillinet jag precis tvingat i honom. Stackarn. Han har fått en infektion i huden efter en elak blåsa som sprack. Det hela är egentligen förfärligt orättvist...

Pojken har lärt sig cykla utan stödhjul. Det tog bara ett fåtal försök sedan behärskade han denna konst med bravur och alla inklusive han själv var såklart monsterstolta.
Kontentan blev ju naturligtvis en herrans massa cyklande och användande av en något för trång hjälm. Pojken ville ha hockeyhjälmen, den är ju coolare. Ja, och trängre. Varmt+trångt+tryck på örat=ful blåsa. Blåsan sprack och blev inflammerad och vips hade en infektion börjat sprida sig över hela örat. Herrejistanes! Kan man få cykla i fred i cool hjälm liksom???

Fullt ös medvetslös...

Ibland när jag liksom satsat allt på något, lagt ner hela min själ och lite till, så kan jag efteråt uppleva en stor tomhet. När allt det som man laddat för är över så blir det liksom lite...ja, tomt, helt enkelt...Det kan vara allt mellan himmel och jord. En tenta, en spelning i något musiksammanhang, en fest, en middagsbjudning, en möhippa...saknad kan också infinna sig. Igen, igen, igen, tänker man, likt ett litet barn som äntligen fått mamma eller pappa att lyfta upp dem och snurra runt i luften...

Att det ska vara så svårt att...

...finna ro i nuet. Jag är alltid på väg nånstans, både i kropp och själ. Aldrig nöjd, alltid rastlös. Jag har börjat tvivla på mina val, återigen. Jag blir färdig förskollärare Januari 2015...1,5 år kvar alltså. Jag är genom drygt halva utbildningen och den där jobbiga, skavande känslan har börjat komma. Har jag valt rätt? Gjorde ett webbtest som tyckte jag skulle bli sociolog...är det ens ett riktigt yrke? varför människor gör som dom gör är visserligen det mest intressanta som finns... men kan man göra en karriär av att kunna sådant? Åh...jag blir (är) galen...

Våren dröjer

Nej, nu får bloggtorkan vara över. Instagram och facebook i all ära men det blir lite tråkigt i längden. Satt och läste gamla blogginlägg och det var ju riktigt skoj! Trist om det inte skulle bli fler. Så, nu kör vi.
I helgen hade vi inflyttningsfest i vårt nya hus i Läckeby. Det var riktigt jäkla skoj. Vi har kommit i riktigt bra ordning här hemma nu. Bara nån enstaka kartong som inte packats upp. Snart två månader sedan vi flyttade in...tiden har gått fort, i vanlig ordning.
Nu längtar jag dock efter att våren ska komma så jag kan börja fixa och dona i trädgården. Har redan krattat löv så ryggen värkte till slut. Oerhört rogivande dock. I LOVE MY HOUSE!